Krisberedskapens moderna historia - den korta versionen

I vår del av världen är det en väldigt kort period på någon enstaka generation som vi inte haft någon beredskap över huvud taget. Varken i de flesta hushåll eller på samhällsnivå. 

Fram till ungefär år 2000 hade vi beredskapslager för att kunna hantera flera år avskurna från omvärlden. Därefter har detta nedmonterats efterhand. Tyvärr! 

2004 eldades lagren med skyddsutrustning till sjukvård och omsorg upp i fjärrvärmeverk. Så sent som 2013 eldades 7 500 000 skyddsmasker upp, tillsammans med små kuvöser till de minsta barnen som inte orkar andas genom filter. Tyvärr!

Att ha lager av mat för den långa, kalla huvuddelen av året har varit en grundförutsättning för att klara sig i den här delen av världen. Så har det varit i alla tider fram till globaliseringen och de sårbara logistikedjornas epok, det vill säga de sista decennierna. Nu är vi helt beroende av dessa kedjor. Fungerar de inte har de flesta inte förberett sig över huvud taget. Det gäller tyvärr även kommuner och övrig offentlig sektor. 

En förändring håller på att ske, men tar för dessa institutioner mycket lång tid. Kanske upp till decennier.  Det är inte endast förråd som förstörts utan även kunskaper om hur det går till och organiseras. Utan dessa transportsystem är det de gamla förutsättningarna som gäller igen. 

Den snabbaste höjningen av beredskapen är den som hushållen kan genomföra själva. Vi är mer beroende av varandra än någonsin – så för varje person eller hushåll som höjer sin beredskap, höjs hela samhällets beredskap och motståndskraft. Det tycker vi är mycket viktigt och det vill vi bidra till. Vi är jätteglada att du vill vara med på den resan!

Hur fungerar samhällets beredskap?

Idag är samhällets beredskap organiserad utifrån tre grundprinciper:

  • Likhetsprincipen – som innebär att det som är grundverksamhet skall fungera på ett liknande sätt i kris som till vardags. Helst på samma plats.
  • Närhetsprincipen – krisen löses i första hand där den inträffar med resurser lokalt. Centrala resurser tillförs vid behov.
  • Ansvarsprincipen – den som är ansvarig till vardags för någon funktion är också ansvarig för den samma i kris och krig.

Detta innebär att kommuner och regioner är ansvariga för sina respektive verksamheter oavsett hur det ser ut. Vid Ukrainakrigets utbrott var det bara knappt hälften av kommunerna som ens hade den lagstiftade en livsmedelsplan för sin egen verksamhet. 

Dessa principer gäller först och främst offentlig verksamhet. Vem är ansvarig för ditt hushålls beredskap? Vem ansvarar för dina barns beredskap? Vilken beredskap tycker du att de skall ha? Den är upp till dig – och det är därför vi är här! Det är du som ser till att det finns mat i ditt hushåll till vardags. Se till att det finns även i kris!

Vad är det då som kan hända?

Det finns hela skalan från bakterier i det kommunala dricksvattnet och kortare elavbrott till krig och stora störningar i infrastruktur som el, avlopp, telekommunikationer, transporter och betalsystem under längre tid. 

Vad vi behöver åstadkomma tillsammans är att hushållen med friska vuxna klarar sig åtminstone en till två veckor, så att de begränsade resurser som finns kan användas till sjuka, gamla och funktionsvarierade. Under en sådan tidsperiod hinner de mesta inte allt för dramatiska kriser hanteras. Blir det allvarligare så har man skapat sig en respit-tid för att organisera upp något annat. Allt brakar inte ihop med en gång. Hushållens beredskap är grunden för hela samhällets förmåga att stå emot både kris och krig. Det är grunden som resten vilar på. Utan den kraschar det med en gång.

Att jämföra med historiska erfarenheter är inte helt rättvist. Den situation som råder nu har aldrig tidigare funnits. Aldrig har det funnits så många människor. Aldrig har de varit så specialiserade i sina kunskaper och samtidigt saknat så mycket av de mest grundläggande kunskaperna för att klara sig i världen de föddes till. Aldrig har människan byggt upp en komplexitet i försörjningen som nu – där hela världen är involverad när en blyertspenna skall tillverkas.

Med denna tillbakablick hoppas vi att vi förmedlat att det är både normalt och inte minst nödvändigt med en beredskap i vår del av världen, under vår tid på jorden.

Förhoppningsvis blir oberedskapen en liten parentes i vår historia. Det är också viktigt att förstå att den unikt fina beredskap vi haft och som lever kvar i många invånares minne inte finns kvar över huvud taget. Nu tar vi tag i det här – tillsammans!

Vill du lära dig mer om att bli förberedd, gör som 15,000+ andra och gå med i vår hemberedskapsskola. Det är på distans och helt gratis.

Back to blog