Förmågan att hålla igång energikrävande apparater och maskiner utan tillgång till elnätet – och att hålla igång belysning och värmeproduktion, är en viktig del i krisberedskap. Vi behöver ha lagrad energi och räcker den inte behöver vi kunna producera energi för att fylla på lagret. När det gäller energi är det snarare behoven som styr än långsiktigheten i beredskapen.
Vi har delat in denna artikel i två delar: att lagra energi och att producera energi.
Att lagra energi
Sammanfattning:
- Lagringsbehov: Viktigt att kunna lagra energi för ficklampor, medicinsk utrustning, radioapparater och mobiltelefoner. Användning av laddbara batterier rekommenderas över engångsbatterier.
- Batteriskolan: Förstå skillnader mellan olika batterityper. Nickelmetallhydrid (Nimh) batterier har lägre spänning än engångsbatterier. Laddbara litiumbatterier lagrar mer energi men är brandfarliga vid skada.
- Hantering av Nimh-batterier: Ladda vid rumstemperatur med låg laddström för längre livslängd. Använd laddare som helt urladdar batterierna före omladdning.
- Litiumbatterier: Klarar högre strömmar och fungerar i låga temperaturer. Viktigt att inte kortsluta och att inte förvara urladdade för länge. Ladda vid plusgrader.
- Batteribankar och Solceller: Effektiva för att lagra energi, speciellt i kombination med solceller.
- Bränslelagring: Energi kan lagras i form av fastbränsle (ved, pellets), flytande bränslen (fotogen, rödsprit, bensin, diesel) och gas (gasol, butangas). Fastbränsle kräver utomhusanvändning eller rökkanal inomhus. Diesel har fördelen av större lagringsmöjligheter och längre hållbarhet.
Den Lilla Batteriskolan
Laddningsbara Nickelmetallhydrid (Nimh) -batterier har 1,2 V och engångsbatterierna har 1,5 V. Det går utmärkt med uppladdningsbara till lampor, radioapparater och liknande, men till exempel brandvarnare kan varna för urladdade batterier. Litiumbatterier är en annan typ av uppladdningsbara batterier med eget batterisystem. De är inte så känsliga vid laddning men är istället brandfarliga om höljet skadas.
Bestämmer du dig för att använda Nimh-batterier är det viktigt känna till vissa saker om hur de laddas på bästa sätt för lång livslängd. De är temperaturkänsliga och skadas vid högre temperatur. Det gäller även vid lagring av dem. Inte högre än vanlig rumstemperatur. Det är bra med en laddare som har låg laddström vilket gör att laddningen tar tid. Snabbladdare är inget annat än en nödlösning då man har för få batterier. Hög laddström genererar värme i batteriet som skadar det och reducerar livslängden. Livslängden hos de bästa Nimh-batterierna är mer än ett par tusen laddningar. Så: ladda långsamt.
Det finns även en viss minnesförmåga i batteriet som gör att kapaciteten sjunker om de inte laddas ur fullt. En bra laddare fixar allt detta. Skaffa en laddare med program som laddar ur batteriet helt innan det laddar upp det. Kan laddaren dessutom cykla eller gymnastisera batteriet är det toppen. Det innebär att den laddar ur och laddar upp batteriet flera gånger tills kapaciteten inte ökar mellan laddningarna längre. Det är helt enkelt en funktion som kan höja dina batteriers kapacitet igen. Varje batteri skall dessutom laddas och kontrolleras individuellt. Det är kontroll mot överladdning, felvända, felaktiga och höjd temperatur.
Litiumbatterier har en högre mängd energi lagrad än alkaliska och Nimh. Har oftast högre spänning och klarar högre strömmar. Kan fungera vid mycket låga temperaturer även om de inte skall laddas när det är kallt, OBS. Det finns olika typer av Litiumbatterier så se över egeskaperna hos just den batterityp du har. Det är viktigt att litiumbatterier inte kortsluts. Då kan en brand uppstå som är mycket svårsläckt. Det kan hända till exempel om batteriet skadas. Tillse att du har rätt laddartyp. Många apparater laddas via USB-laddare. När det gäller litiumbatterier är det viktigt att de inte förvaras urladdade för länge då de har en viss självurladdning och kan gå under den miniminivå som behövs för att de skall ta emot laddning. Då går de helt enkelt inte att ladda. De går att rädda med kunskap och/eller dyra laddare… men det ligger utanför denna skolas ramar.
Förutom de här mindre batterierna så är batteribanker utmärkta att lagra el i. I kombination med en solcell är de fenomenala. Du laddar banken. All energi som samlas med hjälp av solen samlas i banken och kan sen användas på valfritt sätt. Har du USB-C-utgång kan du till och med köra vissa datorer.
Bränsle!
Förutom i el går det lagra energi i form av bränslen. Både fasta som trä, flytande som i fotogen, rödsprit, bensin eller diesel och som gas i form av gasol, eller ren butangas.
Fastbränsle används ofta i form av ved eller pellets, men ibland som flis. Dessa kräver en större installation som rökkanal om de skall användas inomhus. Har man inte det så finns alltid möjligheten att laga mat, tvätta både kläder och kroppar samt värma varmvatten utomhus med enklare eldstäder. I flerfamiljshus har fastbränsle i form av till exempel pellets en stor fördel då det är hårda restriktioner på gas och flytande bränslen vad gäller mängden som får förvaras. Du kan ha ett rejält lager pellets i källarförrådet men kom ihåg att det måste användas utomhus. Det är livsfarligt inomhus utan rökkanal!
Diesel!
Den stora fördelen med diesel är att den är tillåten att förvara i stora mängder även i en villa. Upp till 10 000 liter vid rätt förvaring. Övriga, mer lättantända är maximerade till 100 liter sammanlagt. Sådant som rödsprit, fotogen och bensin. Dessa regler finns beskrivna hos MSB (länk till PDF).
En annan stor fördel med diesel är att hållbarheten på bränslet är mycket längre. Har du HVO har den ingen bäst före-dag. Blankdisel har en hållbarhet på flera år och kan med hjälp av skyddande kemikalier hålla ännu längre. Diesel på vanliga bensinmackar får dock snabbt problem med bakterietillväxt som kommer blockera filter, pumpar och spridare.
Att producera energi
En viktig resurs som ofta missas i planerandet är bilen.
Bränsledriven bil
Är det en bränsledriven bil så har du tillgång till ett eget 12V elverk och en batteribank i form av startbatteriet. Denna kan med hjälp av en så kallad inverter (12V - 220V) omvandlas till ett 220 V elverk med vanligt vägguttag. Kan användas för att hålla igång frysar och till och med vattenpumpar kortare stunder. Hur länge det räcker beror på mängden bränsle du har.
Elbil
Har man istället en elbil har du en rekordstor batteribank som du kan använda till att ladda mycket. Se till att ha USB-laddare till bilen.
Förutom det egna fordonet och dess generator är det vanligaste sättet att producera el med hjälp av solceller eller elverk.
Solceller och elverk
Solceller finns ifrån små på apparater som levererar några enstaka watt, till små hopvikbara på 10-30 watt upp till solceller på 100 till 300 watt.
En mindre ihopvikbar solcell är utmärkt i det kortare perspektivet och vid eventuell evakuering. Den kommer en stor del av året räcka för att hålla igång någon radio, mobil och batterier till några lampor.
De större solcellerna kräver ett större batteri för att kunna ta emot all energi. Det finns större så kallade solgeneratorer, power station på engelska. Det är större batteribankar med invertrar som gör att det finns allt från USB portar, 12V uttag till vanliga 220 uttag. Perfekt om du är beroende av medicinsk utrustning som tex cpap eller syrgaskoncentrerare. Det går också att göra en egen batteribank med vanliga bly-syrabatterier, vanliga startbatterier och fritidsbatterier. Detta kan vara lämpligt med en lite större stationär solcellsanläggning på 500 -2000W.
Ett elverk har många fördelar som hög effekt till mobilitet. Nackdelarna är pris, avgaser och… buller. Det låter rejält. Här är val av bränsle viktigt. Diesel för större lager och längre hållbarhet. Bensin för lättare och billigare elverk. För att ansluta elverket till husets befintliga elnät krävs ett särkilt system som kallas EAS och som kräver särskilt tillstånd. Det hindrar att du skickar ut el på nätet och skadar linjearbetare. Anslut elverk direkt till respektive förbrukare.
Belysning
Belysning har varit mycket gränssättande för arbete och aktivitet i vårt land. Först med fotogenlyktor och senare glödlamporna blev vi oberoende av solljuset. Möjligheten till belysning är mycket viktig. Fotogenlyktorna har vi lämnat åt sitt öde: dels tar det av lagringsutrymmet för bensin och rödsprit och sedan finns jättefina batteridrivna ledlampor som ersätter dessa. Då har vi dessutom möjlighet producera eget bränsle i form av el från till exempel enkla solceller.
Pannlampan som lämnar båda händerna fria är fantastiska. Vi har gått två vägar. I förstahjälpen, traumaväskor, sjukvårdsväskor, evakueringsväskor och hemgångsväskor är det små smidiga pannlampor och mindre ficklampor som drivs av AA eller AAA Nimh-batterier. De är billiga, mindre, och har möjlighet till rött ljus som inte fördärvar mörkerseendet. Här hemma till vardags och i det kortare perspektivet har vi stora, dyra och väldigt starka ledlampor med litiumbatterier. De kan laddas med USB-A, USB-C eller specifika batteriladdare för litiumbatterier.
Ett passande slut på den här delen är kanske att vi släcker lyset.